Jag skojar verkligen inte. Jag hatar den här jävla familjen lite mer för varje dag som går. Jag kan inte ens gå upp på morgon utan att behöva rusa in på mitt rum 5 minter senare för att någon har sagt något.

Typ som alldeles nyss, skulle äta frukost, det fanns typ 1 macka kvar och jag bad J att spara lite majonäs till mig. Kommer ner till bordet igen, hade nämligen stått och gjort i ordning juice. Jag frågar honom om han har sparat något till mig, varav han tittar på mig som om jag vore en idiot och säger "Du har väl inte bett mig att spara något?" och jag svarar att det har jag visst och får medhåll från både mamma och Ki. Det slutar med att han säger "Ja, då kan du väl säga det när jag lyssnar på dig..."  och sen alltihopa innan jag kom in hit slutade med att jag fick en majonäsmacka på mig istället. 

Och sådär är det ganska ofta. Jag pallar verkligen inte att bo kvar här. Jag orkar inte det. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter att ha velat fram och tillbaka i nästan ett halvår så har jag bestämt mig för att lämna bloggagratis och byta till wordpress. Namnet är detsamma, det ni ska lära er är att skriva wordpress.com istället för bloggagratis.se.   Puss<3 ...

Nu ska jag göra något jag egentligen är fett emot; Jag kommer utse veckan, månadens, årets och århundrates blogg.   Alla de där går till min vän på Kontrabloggen för hans senaste inlägg (egentligen för alla inläggen, men det är hemligt). Framför allt...

Allting började med att jag satt och kollade igenom min helgondagbok för att se om det fanns något jag vill spara. Detta gjorde jag i och med att helgon håller på att gå i graven av diverse anledningar. När jag gått igenom några inlägg så hittade jag...

Jag nu ligger jag här i sängen. Har inte gjort något på 2 dagar, börjar kännas lite jobbigt. Men igårkväll fick jag feber som visserligen gick över under natten, men idag så har jag varit helt skakig och så blir jag yr jättelätt. Dessutom får jag ont...

Fan jag vill bara ha hem dig nu! Det är en vecka kvar tills du kommer hem och jag orkar inte vänta. Jag klarar inte det. Jag behöver dig verkligen. Jag behöver dig nu...